Sommarblommor och kor på Roslagsleden från Angarn till Stora Karby

– Vi kanske borde ta två bilar och ställa en i vardera änden så är vi inte beroende av bussarna?
– Äsch, det känns ju lite onödigt, nu när jag har en plan.

Planen var att köra bil till Angarns kyrka där förra vandringen slutade, ta buss 665 några hållplatser norrut och sedan vandra tillbaka till bilen. En bra plan.

Roslagsledens Örsta ligger vid Angarn

Mitt vandrande längs Roslagsleden den här försommaren handlar mest om att jag behöver förbättra min uthållighet. Det är lättare att motivera mig själv att prioritera långa promenader om jag också har ett projekt. Så mitt projekt är att vandra så mycket av Roslagsleden som jag hinner innan något annat projekt dyker upp.

Jag försöker se Roslagsleden som avkoppling, det vill säga det är (som omväxling) inget bokprojekt involverat (även om man kanske skulle kunna tänka sig en fotobok…). Det vill säga jag bara strövar på utan press att dokumentera varenda sväng jag gör. Min research inför varje etapp är också obefintlig, jag återvänder bara dit jag slutade och följer de oranga markeringarna. Runt 2-3 timmar varje gång.

I början var det lätt för jag gick i trakter där jag känner till stigarna och bussnätet. Men nu börjar jag komma bortanför mina vanliga stråk. Förra vandringen avslutades vid Angarns kyrka för när vi började tröttna, skulle beställa hämtning och tittade på kartan efter en punkt som var lätt att beskriva fastnade vi för Angarns kyrka. Det visade sig att bilens GPS inte är religiös men Google maps hade koll och visade vägen.

Hade jag fattat att Roslagsledens Örsta ligger vid Angarn, mer eller mindre runt hörnet från kyrkan sätt, så hade vi gått dit och avslutat etapp 2 på Roslagsleden. Etapp 2 går från Karby gård till Örsta och jag delade den i princip i två delar med en paus vid Täby idrottsplats. En paus som också innebär en viss utvikning kan jag lägga till om någon skulle bli inspirerad och följa i mina spår. Ungefär en timme extra får man räkna med men å andra sidan kan man proviantera eller ta en titt på Täby kyrka.

Google maps skickar oss åt skogen

Google maps hittar kanske till Angarns kyrka men inte till busshållplatsen med samma namn. Under förra promenaden noterade jag att det fanns en busshållplats vid Rävsta och la numret på minnet (det vill säga jag fotograferade av skylten). Buss 665. En titt på SLs tidtabeller avslöjade att buss 665 på helger kör varannan timme. Min plan var därför att parkera bilen vid kyrkan i så god tid att jag skulle hinna botanisera bland runstenarna runt kyrkan och sedan i lugn och ro leta upp busshållplatsen. Hur det nu än var blev vi en smula sena. Vi rusade därför i full fart från kyrkans parkering mot den plats där Google maps hävdade att busshållplatsen skulle vara. På vägen dit passerade vi en busshållplats. När vi närmade oss den så andades vi ut: hurra vi hann. Sedan såg vi att den var märkt 625. Skumt. Vi lydde Google maps och svängde av in på en grusväg. Ännu mera skumt, sedan när kör landsvägsbussar in på grusvägar bland hästgårdar? Vi vände om och kunde se buss 665 vända ute på vägen.

Två timmar till nästa buss. Vad göra? Runstenarna blev noggrant beskådade (en sitter i kyrkväggen, tre står precis utanför vid den forna entrén). Sedan tog vi vägen ner till den punkt där Roslagsleden viker av in på en stig.

Roslagsleden går på en stig i en halvcirkel runt Angarns kyrka och kommer ut vid bilvägen lagom till en stor parkering vid Angarnsjöängen naturreservat. Det är där Örsta ligger och det är där Roslagsleden byter från etapp 2 till 3. Det ligger också en finfin busshållplats precis bredvid. Eftersom parkeringen vid kyrkan är märkt ”endast för kyrkobesökare” tog jag och promenerade tillbaka till kyrkan och hämtade bilen.

Stor hällristning samt toalett vid Örsta

När vi nu hade klarat av allt praktiskt med parkering och kollat när bussen skulle gå från Stora Karby (16.21, vi missade precis 13.15-bussen från Angarns kyrka) så kunde vi spankulera vidare längs Roslagsleden. Först var jag dock tvungen att följa skylten Hällristning 300 meter.

Den var stor och från bronsåldern. M hoppade över den delen men passade i gengäld på att nyttja vattentoaletten i en stuga som tidigare varit Naturum.

Därefter kunde vi utan några större äventyr vandra vidare. Roslagsleden går in i naturreservatet runt Angarn. Själva sjön ser man inte så mycket av i början av juli om man inte knatar upp i fågeltornet. Sjön är nästan igenväxt med vass. Det är ett fågelparadis som betas av kor.

Ingen av oss är speciellt förtjust i kor men dessa höll sig på avstånd och brydde sig inte om oss. Det finns även en rundtur runt Angarn. Vi mötte flera vandrare men vet inte vilken tur de var ute på.

Jag hade mitt lätta 50 mm objektiv på kameran. Skönt att bära men fåglarna blir prickar i fjärran.

Trevligt med sällskap på vägen.

När vi lämnade Angarn-området bakom oss så lämnade vi också alla spångar och mer eller mindre knöggliga stigar. Resten av vägen gick Roslagsleden längs en grusväg i jordbruksbygd. Det passade oss utmärkt då M glömt sina stavar hemma.

Det växte massor av sommarblommor i dikeskanten, alla som jag kommer ihåg att jag plockade som barn med farmor och farfar.

Den sista biten följde vi ett nytt motionsspår sm tillhör Össeby idrottsplats. Det var därifrån lätt att hitta till busshållplatsen.

Vi fick vänta 40 minuter på nästa buss. Fördelen med att gå från bilen så långt man ids och ta en buss tillbaka är att man är flexibel. Skulle fötter strula tidigt kan man ju vända. Men annars är det bättre att försöka pricka en buss och gå mot en bil som avgår när man kommer fram.

När vi klev av vid Örsta klev tre andra vandrare på. De skulle vidare med bussen till Vallentuna station. Det är en bra hållplats med en busskur.