Det viktorianska sagoslottet mitt i Cardiff

När John Patrick Crichton-Stuart var sex månader ärvde han så stora tillgångar att han räknades som världens rikaste man. Vid nio blev han föräldralös och vid 21 orsakade han skandal när han konverterade till katolicismen. Han är mer känd under sin titel, den tredje markisen av Bute, och framförallt ihågkommen för de sagoslott han bekostade.

Kolbaronerna Bute

Mount Stuarts från Bute är en skotsk adelssläkt som stammar från en illegitim gren av det skotska kungahuset. På 1700 och 1800-talen hade männen i familjen en förkärlek för att gifta sig med arvtagerskor och det var på så sätt de fick intressen i södra Wales. Ärvda pengar var grunden men dessutom var de entreprenörer som tog risker och byggde företag under den första industrialismen. De är ansvariga för att Cardiff idag är en stad och inte en fiskeby.

Bildtext: tredje markisen till vänster, hans far industrialisten till höger

Det var 1848 som den tredje markisen ärvde titeln. När han växte upp bröt han med flera av familjetraditionerna, förutom att byta religion var hans främsta intresse inte företagande. Det var alltid en kö med människor som ville diskutera med honom under de veckor varje år som familjen vistades i Cardiff. Markisen var istället intresserad av religion, historia, arkitektur och pratade en lång rad med språk flytande.

Han var bara arton när han mötte den excentriske inredaren och arkitekten William Burges. De delade ett gemensamt intresse för medeltiden och skapade tillsammans tre gotiska sagoslott. Lustslottet Castell Coch utanför Cardiff byggde de helt från grunden på en plats där det tidigare funnits ett slott. I Skottland omstrukturerade de släktens herresäte från grunden efter en brand och i centrala Cardiff byggde de om stadens slott.

Romersk utpost

Den första byggnaden på platsen var ett romerskt fort. Eller snarare fyra olika fort, varav en byggdes i sten. Rester av murarna hittades när markisen av Bute skulle bygga om på platsen. På så sätt återupptäcktes en del av historien som varit bortglömd i många hundra år.

Markisen bestämde raskt att de romerska ruinerna skulle bevaras. De återuppbyggdes så som man trodde att de sett ut och i yttermuren är gränsen mellan de romerska och de nybyggda delarna utmärkt med röda tegelstenar. Murarna går också att se i det nybyggda besökscentret med butik och café.

Normandiskt försvarsborg

Nästa gäng som lämnat spår efter sig var normanderna. De byggde en försvarsborg på en kulle. I början var den nog av trä men det blev senare en av sten. Klassisk borg med höga murar och egen brunn.

Borgen var dock inte ointagbar. En omhuldad historia berättar om en walesare som klättrade in och kidnappade earl med fru och spädbarn. Dessa använde han för utpressning. Vad han ville ha var enbart att få tillbaka de landområden som normanden stulit av honom.

Borgen blev också intagen av den walesiska upprorsmannen Owain Glyndwr (en annan intressant typ som jag skrivit om i min bok).

Bildtext: Utsikt från borgen 1999 samt 2018. I förgrunden undertecknad respektive min debutbok som utspelar sig i Cardiff. 

Bute och Burges

Jag hoppar raskt över en lång rad med ägare och spolar fram till slutet av 1800-talet när Bute och Burges slog sina huvuden ihop och började skissa på ombyggnaden av Cardiff slott. Det är ganska fiffigt att ha hur mycket pengar som helst att ösa ur, om man ska bygga om ett slott. Vill man exempelvis täcka ett tak med bladguld, kan man göra det.

Varenda rum har ett tema. I rökrummet i botten av klocktornet är det exempelvis tid. Varenda detalj, varenda fönsterruta och varenda kvadratcentimeter av rummet har någon referens till tid. Exempelvis solen och stjärntecknen.

Guidad tur rekommenderas

Slottet är fantastiskt och allra bäst är de med en guide. Dels får man se fler rum, än på egen hand, dels kan guiden berätta om detaljer man annars skulle missat. Som att ringklockan för att tillkalla tjänarna i ett rum har formen av en apa med en nöt i munnen. Det är själva nöten som är ringklockan. Eller att hålet mitt i ett matbord var till för att de skulle kunna ställa in en vinranka där.

Du får också reda på att de var tidiga med att installera rinnande vatten och elektricitet. Har för mig att de hade vattentoalett före Drottningen.

Barnkammaren är täckt av exempel ur kända sagor, rim och författare.

Min reskompis rankade besöket på Cardiff slott som höjdpunkten på vår resa. Det var särskilt intressant att besöka slottet med henne, hon är konstvetare och kan direkt säga när vi klev in i kapellet att det var en senare tillbyggnad – det syntes tydligt bland annat på fönstren.

Vi gick faktiskt två varv, ett varv med guide och sedan gjorde vi återbesök i ett par rum på egen hand. Det finns så många fina detaljer att titta på. Varenda tak, golv och dörrpost är värda en titt.

Takträdgården då och nu

Det här var mitt andra besök på slottet. Förra gången var i september 1999. Då fick man enbart fotografera takträdgården vilket jag gjorde. Då sprutade vatten i fontänen och det var blommor i de specialdesignade blomlådorna. Sedan dess har dessa tömts och trädgården försetts med ett skyddande tak.

Att jag inte varit tillbaka på slottet förrän nu beror mest på att det är ganska dyrt att besöka. Det var inget jag prioriterade när jag bodde i Cardiff och antingen studerade eller jobbade med låg lön. Men besöket är värt varenda penny om man har råd.

Omodernt slott skänktes till Cardiff

Idag tycker vi att alla detaljer gör byggnaden till rena sagoslottet men efter andra världskriget var det extremt omodernt. Det mesta av släktens tidigare intäktskällor var antingen förstatliga eller låg i ruiner. Den femte markisen skänkte därför slottet till staden Cardiff när han ärvde det.

Under en period var det musikskola i slottet men numera är det turistattraktion. Det går även att hyra in sig, exempelvis för att fira bröllop. Är man på fest i den banketthallen kan man exempelvis titta på den stora eldstaden i mitten av rummet. Till vänster sitter en person bakom galler. Det är Robert II av Normandie, äldste son till Vilhelm Erövraren. Robert dog i fångenskap på slottet.

Gillade du detta smakprov från Wales? Det kanske blir fler nedslag därifrån. Jag funderar även på en illustrerad kraftigt omarbetad version av min debutbok någon gång i framtiden.